Barn och ungas röster blir en del av kommunens budgetprocess

Under 2026 testar Åtvidabergs kommun ett nytt arbetssätt för hur barn och unga är med och påverka kommunens framtid. Pilotprojektet har fått positiv respons och elevernas perspektiv används som en del av kommunens ordinarie planering och budgetarbete.

Fyra klasser i årskurs 5 på Alléskolan och tre gymnasieklasser på Bildningscentrum Facetten har under våren deltagit i pilotprojektet Barn- och ungas planeringsförutsättningar.

Eleverna har arbetat med kommunens övergripande mål och lämnat synpunkter och förslag på frågor som är viktiga för dem. Materialet har sedan sammanställts tillsammans med förvaltningarnas planeringsförutsättningar och blir en del av det underlag som politikerna använder inför beslut om kommunens budget.

Från dialog till inflytande

En viktig tanke med pilotprojektet är att barn- och ungas delaktighet ska bli en del av kommunens ordinarie arbetssätt.

Tidigare former för ungdomsinflytande har till stor del byggt på särskilda dialoger eller att unga själva söker sig till exempelvis ett ungdomsråd. Genom att arbeta tillsammans med skolorna får fler barn och unga möjlighet att delta.

Samtidigt får deras synpunkter en tydlig väg vidare i organisationen. Det eleverna tar fram blir inte bara en del av en dialog, utan används som underlag i kommunens planerings- och budgetprocess.

Positiva erfarenheter från pilotprojektet

Erfarenheterna från den första omgången är positiva. Både elever och skolpersonal har uppskattat arbetssättet.

– Eleverna tyckte att arbetet var både roligt och intressant och upplevde att de fick lyfta frågor som är viktiga för dem. När vi gick igenom det sammanställda materialet kände de igen både sina egna resonemang och de frågor de hade tagit upp. Besöket i kommunhuset gjorde också intryck och blev ett konkret sätt att förstå hur kommunen och demokratin fungerar, säger Anette Hörström Johansson, gymnasielärare på Bildningscentrum Facetten.

Arbetet har samtidigt gett eleverna möjlighet att se hur demokrati fungerar i praktiken, från egna idéer och diskussioner till underlag som används inför politiska beslut.

Elevernas synpunkter används i fortsatt planering

Eleverna i årskurs 5 har arbetat med kommunens mål om trygga invånare, med särskilt fokus på den egna skolgården. De har bland annat beskrivit vad som skapar trygghet, pekat ut platser som kan förbättras och lämnat förslag på hur skolgården kan utvecklas.

Arbetet med planeringsförutsättningarna får nu en konkret fortsättning. Kommunstyrelsen har gett förvaltningen i uppdrag att ta fram förslag på extra satsningar på skol- och förskolegårdar. Arbetet ska bland annat utgå från de behov som barn och unga har lyft i planeringsförutsättningarna.

Förslagen ska ha fokus på trygga miljöer, trivsel och miljöer som stimulerar till lek och lärande. Innan några åtgärder kan genomföras ska förslagen beslutas av utbildningsutskottet respektive tekniska utskottet.

– Att eleverna inte bara får prata om sina idéer, utan faktiskt får vara med och bestämma vad pengarna ska gå till, är fantastiskt. Det gör oss otroligt glada! Det är så viktigt för vår kommun att våra unga ser att de kan påverka sin skolmiljö på ett demokratiskt sätt, säger Jenny Enerby, ordförande i utbildningsutskottet.

Eleverna får återkoppling

Återkoppling är en viktig del av arbetssättet. Senare under året får eleverna veta hur deras synpunkter har tagits om hand och på vilket sätt deras arbete har påverkat nästa års budget. Samtidigt får de möjlighet att utvärdera pilotprojektet och berätta hur de har upplevt att delta.

På så sätt får barn och unga möjlighet att följa processen vidare och se vad deras deltagande faktiskt leder till.

Pilotprojektet utvärderas under 2026 och erfarenheterna tas med i det fortsatta arbetet med barn och ungas inflytande i kommunen.